söndag 16 december 2012

Apan som kom upp sig i livet


Jag har hyfsat fria tyglar i vårt hem. Inte tillräckligt om man frågar mig men hyfsat. En sak det inte går att kompromissa om och det är inget jag vill heller är denna apan. När min sambos morfar och hans familj flydde från Köpenhamn med fiskebåt vintern 1943 så var denna apa det enda personliga som han hade med sig. Familjen hade flyttat från Berlin ett antal år tidigare då det inte var till deras fördel att de var judar, milt uttryckt. Familjen och även apan kom till Göteborg och här stannade man kvar. Numera finns Henriks morfar dessvärre inte kvar i livet men apan står här hemma hos oss som en symbol. En symbol över den historia som Henriks familj bär och även en påminnelse om att alla människor är lika mycket värda. Oavsett religion och hudfärg. En påminnelse om den historia som Europa bär på och den känns i dessa tider allt mer aktuell. 

Apan har hur som helst kommit upp sig i i livet och har nu både hus och bil. Han brukar flytta runt på olika platser i lägenheten men det känns värdigt att han nu bor i vårt pepparkakshus. Givetvis tyckte Henrik att han även skulle ha en bil så den köpte han igår. Så detta är berättelsen om den lilla sneda apan som står ständigt snett men som har haft ett långt liv och nu äntligen kommit till rätta i sitt hus. Men sin bil. I ett hem där man får tycka och tro som man vill. 



9 kommentarer:

  1. Det var en både fin och tänkvärd historia Emma!
    Och visst när allt kommer till sin spets och lite extra i dessa tider, då är det de små tingen som betyder mest.
    I slutändan.

    Kram Mrs G

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, den apan får en ibland att tänka efter. Sen att Henrik har gjort så fint för apan i år gjorde att jag var tvungen att dela historian.

      Kram!

      Radera
  2. Verkligen en fin historia!

    SvaraRadera
  3. Jamen, det är ju underbart! Jag tycker verkligen att Henrik ska få helt fria tyglar, med sin morfars lilla apa. Håller med Mrs G: Tänkvärd och beundransvärd historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp. Han har helt fria tyglar gällande apan faktiskt. Kramar!

      Radera
  4. Eh? Fattar inte. Varför ska apan ha en bil? Hur gamla är ni? 7 år? Fint med minnessaker men överdriv inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är 28 år och Henrik 27 år. Och det är en allvarlig historia som serveras med en gnutta humor. Som man inte behöver uppskatta men låt oss säga att det är vår modern julkrubba. Apa istället för tomte och bil istället för släde. På vårt sätt.

      Radera
  5. En fantastisk historia. Älskar er.

    JK

    SvaraRadera